Tselonina, Bebey, Benny – Lalovanao

Ännu en underbar sång i samma anda som föregående, ännu en gång med Tselonina, den tungviktige trubaduren, som centralfigur, samt två eablerade herrar ur den madagassiska folkvärlden som mest förknippas med bandet Lolo Sy Ny Tariny. Bry dig inte om videoinspelningens kasshet, lyssna bara på miraklet som framkallas av endast en gitarr och tre röster. Jag tycker faktiskt att jämfört med detta kan Crosby, Stills och Nash gå och dra nåt gammalt över sig. Jaså, det har de visst redan…

För att du ska få ett intryck av madagassiska språkets skönhet tar jag med texten till den här låten också, så du kan sjunga med Texten finns nedanför videorutan.

Lalovanao ‘lay tanananay
Vohitra iray, ny tary sy akama miombom-pitia

Ref: Tinay o – tinay o ianao raha mba eo
Tinay o – tinay o, mipetrapetraha.

Raondraonanao ny andian-tantely
Higoka ireo mamy sy ireo voninkazo ‘zay natolony anao.

Miantsoantso anao ikala Tôtôkafo
Tôtôka tatsy, tôtôka tetsy, nefa tsisy namaly.

Tselonina, Fafah, Kolibera – Ravaomaria

Tre absoluta storstjärnor inom den madagassiska folkmusiken med en oemotståndligt härlig låt i bästa merina-tradition från höglandsplatån. Tselonina är känd sedan länge som trubadur, Fafah kommer från supergruppen Feo Gasy, Kolibera har sin egen folkmusikgrupp. Deras sammanträffande är en händelse av samma klass som, låt oss säga, föreningen av Crosby, Stills and Nash.

Den här sången innehåller så många underbart vackra musikaliska element att man får lust att gråta av glädje. Guitarre etouffee (strängarna dämpas med hjälp av tejp, ljudet blir mjukare und rundare), valiha (rörcittran), typiska vokalharmonier, perfekt melodi… jag njuter av den här sången om och om igen.

Mily Clement – Manambady – Salegy

Ytterligare ett exempel på mycket bra salegy. Hur känner man egentligen igen en salegy-rytm? Helt enkelt: 6/8-delar. Prova: räkna 1-2-3-4-5-6, 1-2-3-4-5-6 lika fort som en hackspett hackar, och vips, du har hittat rytmen.

Mily Clement är en gammal räv i salegy-världen, han kommer från Diego Suarez, en hamnstad i norra Madagaskar, som även har namnet Antsiranana. Man kan säga att om Antananarivo är Madagaskars Stockholm, så är Antsiranana motsvarigheten till Göteborg.

Deep Forest – Mama Sana – Madazulu

Deep Forest är en fransk duo som har blivit kändgenom sina snyggt technofierade samplingar av afrikanska pygme-sånger. Madazulu följer ungefär samma koncept, men anledningen till att länken till videon finns här är att de i denna låt samplar rösten av en legendarisk madagassisk artist.

Mama Sana var en kvinna som spelade valiha och sjöng en alldeles egenartad Madagaskar-blues med en raspig och taggig röst som inte var att leka med. Det var Mama Sana själv nog inte heller – hon lär visst ha varit gift nio gånger… Ingen vet riktigt hur gammal hon blev, kanske 90, kanske 100 år. Det finns ett enda album med hennes musik, och denna skiva är en stor raritet.

 

 

 

 

Salala – Lanitra Mangamanga

Den här videon vill jag länka till för att visa att jag inte ljög om vokalgruppen Salalas popularitet i Madagaskar. Helt otrolig respons från publiken, rena ”Öppna Landskap”-stämningen, bara lite mera högljudd ändå

Lanitra mangamanga är en hyllningslåt till havet, författaren heter Sylvestre Randafison, som avled för ett par år sedan. Men precis som alla förfäder lever han vidare i människors hjärtan.

Salala – Bakomanga

Den här trion existerar tyvärr inte längre. Salala gjorde sig kända som virtuos a-capella-grupp, de sjöng alltså konsekvent utan något som helst ackompanjemang. Man skulle inte tro det, men de kunde fylla ett helt stadion med sina konserter och de var ofattbart populära i sitt hemland. En medlem ur denna grupp grundade senare a-capella-bandet Senge. Till dem ska jag nog också länka snart.

Erick Manana – Izaho tsy maintsy mihira

Oj, nu hittar jag bara massvis med Erick Mananas topplåtar, den här får absolut inte fattas i samlingen, den kan jag lyssna på hur många gånger som helst i rad. ”Izaho Tsy Maintsy Mihira” betyder så mycket som ”Jag kan inte sluta sjunga”, och tur är väl det, Erick! Återigen otroligt intrikata polyrytmer och en vansinnigt vacker melodi, samt en sockersöt valiha som spelar en solopart. En underbar låt helt enkelt, som en solig sommardag.

Videon har däremot inte så mycket med Manana att göra, det handlar här om en uppvisning av urgamla bilar som ännu rullar på Madagaskars vägar och gator.

Erick Manana – Tsy ferana

Jag är så otroligt lycklig över att ha hittat den här låten i något så nära bra kvalite, att jag genast måste länka till den här videon också. Det här en av de absoluta madagassiska höjdarlåtarna överhuvudtaget! Jag lovar att varenda människa från Madagaskar, oavsett ålder, kan sjunga den här sången utantill. Och att uppleva den live, framförd av Erick Manana, ackomanjerad av hundratals människor i publiken, är en rysarupplevelse som jag aldrig kommer att glömma.

Erick Manana själv dyker inte upp i den här videon, utan musiken går som bakgrund för en film om Madagaskars barn. Jag tycker att bilder och musik går mycket fint ihop, utan att det blir kitsch.

Tarika Sambirano Vaovao – Mme KAMARIA

Det här är ytterligare ett exempel på musik som är så fjärran från all kommersialism och anpassning som det bara går, och även en bra illustrering av polyrytmi som människor på Madagaskar är otroligt bra på. Jag har studerat madagassisk musik ganska så intensivt i mer än 15 år, men än idag har jag inte lyckats förstå mig på deras rytmer. Den här videosnutten har tyvärr vissa skvavanker en bit in i andra halvan, men lönar sig att titta och lyssna på. Högljutt

Mikidache – Ya la moina

En av Madagaskars nya, unga förträffliga gitarrister kommer egentligen från Komorerna, men såna detaljer skiter vi i här, det handlar i alla fall bara om bra musik…